Min underbara väninna
Ditt leende på läpparna var oemotståndligt och värmen som lös ur dina ögon.
Minns så väl hur ditt skratt lät och hur omtänksam du var mot alla utom just dej själv.
När vi var på resa ville du så gärna bli fotad under en banan palm så vi sparade det sista kortet just till det.
Då trodde vi att vi var odödliga och att vår vänskap skulle hålla i sej tills vi var gamla och grå.
Du finns inte mer och vi kommer inte att sitta på ett ålderdomshem tillsammans och prata gamla minnen.
Dina barn kommer inte att ha sin mamma vid sin sida då dom gifter sej, får barn eller är sjuka.
10 år har gått utan dej och fortfarande är saknaden så stor att det gör ont i själen. Tror inte att en endaste dag har passerat utan att du funnits i mina tankar.
Det sägs att tiden läker alla sår men vissa tar nog betydligt längre än andra och detta är ett sånt sår. Behöver bara skrapa lite på ytan så är det öppet och fullt av var igen. Kanske beror det på sättet du dog på som gett oss otydliga svar. Tog du ditt liv? Eller var det HAN som gjorde det åt dej?
Så länge frågan är obesvarad så kommer sorgen att vara infekterad och svår att släppa taget om.
Jag är ändå tacksam att du gav mej chansen att lära känna dej du underbara människa.
Så vila i frid min vän.
Tessan 14 april 2010 (7 dagar efter 10 års dagen för din bortgång).
Minns så väl hur ditt skratt lät och hur omtänksam du var mot alla utom just dej själv.
När vi var på resa ville du så gärna bli fotad under en banan palm så vi sparade det sista kortet just till det.
Då trodde vi att vi var odödliga och att vår vänskap skulle hålla i sej tills vi var gamla och grå.
Du finns inte mer och vi kommer inte att sitta på ett ålderdomshem tillsammans och prata gamla minnen.
Dina barn kommer inte att ha sin mamma vid sin sida då dom gifter sej, får barn eller är sjuka.
10 år har gått utan dej och fortfarande är saknaden så stor att det gör ont i själen. Tror inte att en endaste dag har passerat utan att du funnits i mina tankar.
Det sägs att tiden läker alla sår men vissa tar nog betydligt längre än andra och detta är ett sånt sår. Behöver bara skrapa lite på ytan så är det öppet och fullt av var igen. Kanske beror det på sättet du dog på som gett oss otydliga svar. Tog du ditt liv? Eller var det HAN som gjorde det åt dej?
Så länge frågan är obesvarad så kommer sorgen att vara infekterad och svår att släppa taget om.
Jag är ändå tacksam att du gav mej chansen att lära känna dej du underbara människa.
Så vila i frid min vän.
Tessan 14 april 2010 (7 dagar efter 10 års dagen för din bortgång).
