Kattliv...
... ute på Klosterholmen är mycket händelserikt.
I slutet av januari i år såg det ut så här:
Tre små sötnötar som vår kära Pepsi kläckt ur sig.
Under tiden gjorde Olsson
allt för att vara sötast och bli mest kliad ;) Här har han precis slukat en lasagne eller två ;)
Vad vi inte visste var att denne herre:
Hittat kattluckan och redan var inne i huset och friade om nätterna när vi snarkade som hårdast och drömde som bäst.
Så nu:
Vad hände??? Men söta är dom minsann :)
Men hur går det med en vildkatt på gården (ja Bengt som vi döpt honom till är kvar)? Vi får ju inte röra honom ännu men han har börjat bli nyfiken på oss och håller sig i närområdet.
Idag fick vi en chock då vi upptäckte detta:
Bengt och Lill Olsson är vänner, inget fräs, inget morr utan dom bara satt där och njöt av solens varma strålar och fåglarnas kvitter. Har katten adopterat oss som helhet nu?
Ha det gott folks :)
